Startsida



Utomlands

Island»

Norra Finland»

Nya Zealand»

Kola Pakkroi»

Kola Sidorovka»

Stjördalselva»

Hedmark Fylke »


Kiruna

Alisätno»

Leavasjokk»

Muoidarisjokka»

Pirtimys»

Pirtimys Ponton»

Råstoområdet»

Rödingen»

Sandåslandet»

Tavvaetno»

Tavvas Källflöden»

Trippel i Norr»

Vandringen»


Övrigt

Ammarnäs»

Bollnäs ström»

Borgärdet»

Diket(hemligt)»

Gimån»

Görälven»

Hemavan»

Hårkan»

Kungsådran»

Källflöden»

Lidmans Svartån»

Ljusnan, Linsell»

Malungsfors»

Mittån»

Svågan»

Tännäsfjällen»

Varjisån»
Vuoggatjålme»

Älvdalen»


Regnbåge P&T

Acksjön»

Fyrväpplingen»

Grycksbo»

Hamptjärn»

Hubo-Långsjön»

Hökensås»

Lilla Malma»

Lissjön»

Lung, Borrsjöån»

Norrbyströmmen»

Stora Öratjärn»

UWX-fisket»

Åkers Fiske»


Blandfiske

Asylfiske»

Gotland»

Gårdskär»

Hinsen»

Hyen»

Höga Kusten»

Logärden»

Mete»

Skarpabborrtjärn»

Stillaren»

Storsjön»

Ån»

Älvkarleby»

Öringdiket»


Ismete

Gränssjön»

Ismete 19-20»
Ismete 18-19»

Ismete 17-18»

Ismete 16-17»

Ismete 15-16»

Kukasjön»

Lake Sibbo»

Lillgösken»

Stavtjärn»

Storgösken»

Stora Lafsen»

Stora Vindlake»

Storsjön»

Storsjön2»

Stor-Nåsen»

Säljsjön»

Södertälje»

Sörmlandssjön»

Tips ismete gös»

Tolven»

Vasstjärn»

Värmland»


Havsfiske

Fröya»

Ulf Stahre 1»

Ulf Stahre 2&3»

Ulf Stahre 4»


Big Game

Antigua»

Antigua 2»

Dubai»

Mauritius»

Mauritius 2»

Mexiko»

No Game Aqaba»

Teneriffa»

Thailand Raya»


Saltfluga

Antigua»

Mexico, Cozumel»

Mexico, Nichupte»


Göra själv

Baetis»

Bygga Spö»

Forssländenymf»

Håv»

Lanyard»

Nattsländelarv»

Ismetevippa»

Superpuppa»


Andra bildspel

Dykning»

Mont Blanc»




Välkomna!


Denna sida är gjord för att inspirera andra att fiska. Här finns tips och galenskaper. Ta allt med en nypa salt!

 

Om ni har frågor eller funderingar, kontakta mig på:


admin@superpuppan.se







Antal besökare:

447 949


2021-01-07



Personbästa »

Flugfiske augusti 2017

 

Ammarnäs

 

Strömblad ville göra ett återbesök i Ammarnäs och undrade om jag ville följa med. Jag bjöd även med Regnbågskungen och efter en lång bilresa möttes vi av en klassisk syn.

Ammarnäs är känt för sina enorma öringar och det var dessa jag drömde om. Området består i huvudsak av tre rinnande vatten: Vindelälven, Vindelån och Tjulån. Vindelälven är känd för sina grisöringar. I Vindelån finns bara öring, ibland stor. Tjulån har främst harr, men även öring och stundtals stora Kanadarödingar...


Vi checkade in på Vindelåforsens Stugby och fick därmed bo hos Urban, en trevlig ägare av stugbyn. Fisket inleddes i Tjulån-alla skulle få fisk, tyckte guiden...


Nja, så enkelt blev det icke första dagen! Det blev svårt. Visst, förutsättningarna var ganska tuffa. Det var högt vatten och väldigt få vak. Först när vi kom ner till ett lite lugnare sel fick jag känna lite sprattel i spötoppen! Fick några finingar på runt sex-sju hekto och brände en rackare som satte sig i botten. Grabbarna fick något smått de också.



Dagen efter besöktes storöringarnas Vindelälv. Öringar ska ju fiskas på kvällen och natten, så vi siktade in oss på att knipa någon av alla stora harrar som simmar i området.


I brist på vak satte jag på en nymf och 0,17 tafs. Perfekt för harr. Känner ett drag på ett långt uppströms kast och spänner upp spöt. Bra tyngd. Inget sprattlande. Den följer med hyfsat snällt till bara några meter nedanför mig.


Sedan drar den ut 30 meter lina och går snabbt över på andra sidan strömmen. Jag tror inte mina ögon. Sedan drar den 40 meter uppströms innan tafsen bestämmer sig för att gå av. Herregud! Vad var det där? En rysk ubåt? En bäver på anabola? Nope, "bara" en Ammarnäsöring... Inte en jävla chans att landa en sådan på den tafsen.


- Minst 0,35 mm ska du ha, skrattade Peter Schmitt, på Ammarnäs Guidecenter, när hann fick höra historien. Vi stannade till där några gånger för fiskekort, flugor, bira och lite goda råd ibland!


Nåväl, ett minne för livet att ens komma i kontakt med en "sån där". Som lite kuriosa kan meddelas att de sällan är under tre kilo. Ofta mycket större. Värre än Kolafiske i Ryssland.


Samtidigt som jag står tårögd och begrundar mitt öde hör jag Regnbågskungen hojta om fisk. Jag ser en harr som jag gissar väger runt 1,5 kilo hoppa, innan även den tackar för dansen och lämnar ännu en snopen tårögd fiskare bakom sig...


Det händer inte mycket mer den dagen. Vi lämnar innan skymning. Testar utloppet på Tjulån. Ser några riktigt fina harrar. Jag drillar en och får en annan att stiga på min fluga bara fem meter bort. Att höra pluppet från den munnen, utan drillning, blir ett annat tragiskt minne.


Dagen efter väljer vi att i regn och högvatten fiska "Ovan Järnforsen" i vindelälven. Sträckan är också känd för harr. Vi träffar andra fiskare som kammar noll. Hoppet känns sisådär. Käkar lite korv och prövar sedan lyckan. Bränner några harrar som känns skapliga. Får några mindre. Men även några hyfsade med en topp på nio hekto. Trevligt!



På kvällen testar jag och Strömblad återigen Tjulån och jag hittar en håla där det står mängder av skaplig harr som hugger hela tiden. Men ingen är över nio hekto. Strömblad testade stället högre upp. När jag kommer ikapp honom visar sig Tjulån vara stendöd i det området. Vi kände oss redo för nya äventyr!


Dagen efter handlades det mat för en strapats mot Karsbäckens lugnare sel. Trots lite minst sagt motigt fiske för grabbarna skämdes de föga utanför affären!

Till Karsbäcken finns en stig som går rakt upp på berget. En skaplig stigning som pågick i ungefär 1,5 timmes vandring. Tungt. Särskilt som två andra fiskare kommer ifatt på sluttampen. Vi börjar fiska i de lägre selen och Strömblad drar snart några öringar modell dvärgar. Jag byter sida. Det är svårt i högvattnet. Vi börjar gå uppåt - utan möjlighet att vada tillbaka. Det börjar ösregna!


När jag dyngblöt till sist kommer över, är åtminstone aptiten på topp. Vi tar matpaus. Grabbarna har valt frystorkat som är tidigare smakat. Jag har valt "Mountain House Chicken Korma Curry". Värmer vatten och luktar på maten. Den stinker.


- Vidrig lukt, säger Strömblad.

- Jag har käkat frystorkat som luktat sådär förut. Jag blev magsjuk, säger Regnbågskungen.


Jag skiter i grabbarna. Sätter en klädnypa på näsan, äter upp skiten, som smakar sämre än det luktar. Tvål? Jag saknar ord för hur äckligt det är. Passar samtidigt på att upptäcka att min ena sula håller på att lossan. Kul, med vandring på 1,5 mil framför... Vi fiskar vidare uppströms.


Inte blir det roligare när vi möts av ett tält efter nästa krök. Denna vecka kändes hela Ammarnäs översvämmat med fiskare och det var folk precis överallt!


Vi börjar med att nymfa vidare, då vak helt saknas.. Vi drar alla några skapliga fiskar rakt nedanför tältet! Största på sju hekto. Mungiporna pekar genast uppåt.



Löjligt vad lite som behövs för att bli glad igen. Torr om skjortan blir jag också. Och skorna håller hyfsat trots allt. Regnbågskungen tar en powernap.


Jag och Strömblad hittar vakande öring! Strömblad halar flera öringar på torrt i en håla.

Jag halar också en massa öring. Men inga passerar kilot. Alla ligger mellan 4-7 hekto. Mitt i en drill ropar Strömblad att en mycket större öring jagar den han har på kroken! Jag hinner inte se den. Men är nära på nästa öring han drillar. Då händer samma sak och jag får för första gången denna resa se en öring över kilot! Den hade vi hellre fångat...


Planen var att även pröva sjöfiske. Så på kvällen går vi till Giehplejavri. En timme rakt upp på fjället, om än snett hemmåt. Där möts vi av två nya tält.


Vi stannar vid första sjön och grillar korv. Jag skiter ut lunchen bakom en sten. Satans "Mountain House". Sedan fiskar vi.


Jag får en liten öring i en bäck som binder sjöarna samman. Strömblad får också en liten stackare inne i en vik. Men precis vid skymningen börjar det nappa!


Regnbågskungen bränner en fin. Jag drillar och tappar två. Då får äntligen, äntligen Regnbågskungen en bättre öring under kilot!


Efter detta återstår vandringen hemmåt på en och en halv timme. Dagens längsta, men ändå lättaste vandring. Totalt har vi gått upp 400 höjdmeter och nästan knallat två mil. Trötta grabbar som kröp ner i sängen den kvällen!


Märkligt nog höll skorna ihop tillräckligt för att ta sig ner. Ena skons halva sula satt dock löst. Jag undrade hur jag skulle lösa detta de två sista dagarna? De hinner ju aldrig torka nog för att limmas. Mina favoriter till vadarskor var ju dessutom på lagning, så några reserv fanns inte med.


- Testa med någon skruv, sa Strömblad.


Inne på Ammarnäs livs jobbade Marcus, som var förbannat trevlig.

Nej, de hade inga skruvar att sälja. Men en box blandad skruv fanns. Det gick bra att leta där! Så inne på lagret stod jag och skruvade...


Resultatet var fantastiskt. Bra tips Strömblad!

Dagen efter blev det Tjulån igen på förmiddagen. Vi skulle inleda med att steka kolbullar. Men vi hade glömt mjölk. Jag erbjöd mig att åka själv och hämta mjölk medans grabbarna drog igång en brasa och fiskade.


När jag kom tillbaka hade brasan slocknat och grabbarna var fiskande. Drog igång brasan. Blandade kolbullesmeten. Gick ut i älven och drog en harr på kilot.

Sedan gick jag in och lagade mat. Grabbarna kom in. Inte en fisk hade landats. Vi åt. Jag körde några kast där Regnbågskungen redan fiskat. Fick ännu en harr, nu på åtta hekto. Regnbågskungen skakade på huvudet:


- Otroligt, du drar fisk hela tiden.


Jag var mest nöjd med att äntligen fått en fisk över kilot. Den satt hårt inne. Visst, vi fick många fiskar över halvkilot. Men några större är ännu roligare. Så till kvällen laddade vi om för Ammarnäsöringen. Med grova tafsar...


För egen del blev minnet en vurpa som innebar två simtag och blött ansikte... Jackan höll tätt nog för att klara mig torr. Otroligt!


Regnbågskungen hade två stenhårda hugg vid "Holmarna", som inte fastnade. Fick en liten.


Både jag och Strömblad hade inte en känning.


Sista dagen mötte vi återigen Marcus på affären. Han erbjöd oss att hyra hans båt - så vi kunde fiska mellan träsken. Taget!


Snart satt vi i båten över Stortjulträsket. Sedan fick vi äntligen fiska på ett nytt ställe. Här vakade det och Regnbågskungen fick direkt en harr på sju hekto. Jag och Strömblad var i några innan vi vandra vidare uppströms.


På vägen ner vakar det sporadiskt. Plötsligt stiger en finare öring upp på Strömblads fluga och en drill kan börja!

Underbart. Strömblads öring väger in strax över kilot!


Någon timme senare står jag och fiskar efter något litet mitt i som inte vill ta. Ger upp och vevar in. Då kommer ett fint vak mitt framför på fem meters håll. Lägger snabbt ut flugan och det säger slurp direkt!


Efter en ganska kort drill hamnar den i håven och ännu en kilosöring kan fotograferas!

Vi kommer upp i övre delen av ån. Det händer en hel del. Strömblad är i en bättre öring. Regnbågskungen drillar en öring länge, länge, innan den kliver av och lämnar en snopen fiskare. Strömblad och jag går ner längst ned för en fika. Regnbågskungen stannar kvar. Någon timme senare är jag tillbaka. Regnbågskungen har fått någon skaplig öring en bit under kilot. Det är en sagolikt vacker kväll!


Då vakar det fem meter framför mig igen. Jag vet att djupet är max 20 centimeter. Lägger snabbt ut en superpuppa och den tar direkt.


Det är en fin öring som jag bedömmer ligga en bra bit över kilot. Kanske två. Den visar sig i ytan, svårt att göra annat på det djupet, och drar iväg 15 meter mot Regnbågskungen innan linan går av. Suck!


Vi går ut mot sjön tillsammans alla tre. Vandrar runt och kastar lite. Jag kör en streamer när jag känner ett hugg. Fisken fastnar och sprattlar snarare än rusar. Jepp, typiskt harr. Denna passerar också kilostrecket på vågen!

Harren blir det sista som händer på fisketuren. Tidigt nästa morgon ska vi åka hela vägen hem och grabbarna vill vara utvilade i bilen. Sista kvällen blir bästa kvällen rent fiskemässigt. Kanske också den bästa om vi tittar på vädret. Vi hade inte jättebra väder och det var högt vatten.


Ammarnäs är kanske inte torrflugans hemvisst. Snarare lämpar sig området som förlängning av laxfisket. Med skillanden att du kan dra öringar i laxformat. De ligger ofta runt fem kilo. Ibland större...


Vi valde istället att fisa runt på dagarna och jaga vak. Kul det också!


En annan sak som var kul var träffarna med lokalbefolkningen. Otroligt trevliga! Guidecentret. Urban i Stugbyn. Kanske framför allt de som jobbade i affären! Härliga människor! Stort tack för all hjälp.


Hoppas vi ses igen!