Flugfiske juli 2017

 

Tännäsfjällen

 

Planerade in en tripp tillsammans med Scorer. Vi siktade på en högfjällstur, men ett lite mindre stabilt väder gjorde att vi bestämde oss för höjdmässigt lite lägre områden. Strömblad och jag planerade för en senare tripp samma kväll. Det blev för mycket för Strömblad...

 

- Jag följer med redan på första turen, sa han efter lite "förhandling" där hemma.

 

Så fort elektrikern kopplat in elen på min nybyggda bastu for vi iväg norrut.

I Tännäs inhandlades fiskekort och vandrade snart ut mot tänkt plats att ställa tältet. Efter vandring i 1,5 timme var vi framme. Ån såg magisk ut! Och tältet var snart uppe!

 

Första kvällen var det tunt med vak. Vi såg mest mindre fiskar. Detta trots stundtals ganska mycket insekter. Av de flesta olika slag!

 

Alla fick många fiskar och själv nådde jag som bäst en harr på ungefär sju hekto.

Dagen efter hade vi planerat en utflyckt högre upp i ån. Vi fick traska på i någon timme innan vi var framme. Det mest spännande på vägen var en uppskrämd ripa. Framme blev det en kopp choklad och kaffe. På selet framför var det spegelblankt. Inte ett vak. Allt kändes konstigt! inte minst när feta nattsländor ibland passerade helt utan uppmärksamhet från "down under".

 

Vi testade nacken ovanför. Det stod ett koppel harrar där. Jag inledde med några snabba små. Sedan fick Strömblad drilla sig trött!

Tyvärr fick vi inga större än sju hekto här. Ute på sjön fanns massor av stora insekter. Någon större svart fluga kläckte. Inte "ryssflugan" bibio. Någon annan.

Bara sporadiskt bröts ytan av fina vak. Men helt klart fanns större fisk i sjön - än på nacken. Tyvärr allt som oftast bortanför kastavstånd.

 

Scorer tog utloppet. Inte ett vak. Då får man anpassa sig! Ner under utan med en nymf som rullade på botten likt ett strykjärn.

 

- Finare fisk, ropades upp mot nacken och jag sprang ner.

 

- Sju hekto kanske, sa Scorer.

 

Det var fel. I håven låg resans första kilosfisk. Äntligen!

Harren vägde in på 1,15 kilo och var i fin kondition. Scorer överlät fisket till mig, på samma sätt som jag lämnat över nacken till Strömblad. Fem minuter senare stod jag där med böjt spö och förklarade bättre fisk på...

Denna vägddes också in på exakt 1,15 kilo. Nu mättes den också till 51 centimeter. Misstänkt lik Scorers! Brorsan? Eller?

 

Vi närmare granskning vill jag påstå att det är SAMMA harr tagen fem minuter efter återutsättning!!! Okej att jag återfångat gädda efter någon timme.. Men harr? Efter fem minuter? Måste vara omöjligt!

 

Men två gamla skador i kombination med exakt samma vikt... Det måste vara samma fisk. Catch an release fungerar. Jag jag blev resans "återvinnare".

 

Vägen mot tältet är en bit att gå. Vi fiskar av nya strömnackar, djuphålor och nackar växelvis. Vi får mycket fisk. Jag drar på en streamer och får en jäkla massa hugg i en hård ström. Småöring i farten!

 

Jag kommer ifatt grabbarna som fiskat av ett litet sel. Frågar om det är lugnt om jag fiskar av utloppet med streamer, då Strömblad redan gjort det torrt.

 

Det är okej. Jag drar ut fem meter lina och lägger ut streamern i en djuphåla framför, med närmast helt stillastående vatten. Jag vill ju fiska längre ned med lite fart. Drar ut mer lina innan jag kan kasta. drar sedan in min lina och precis när jag lyfter streamern ur vattnet ser jag en grisöring mellan två och tre kilo vända upp en prickig silverblank sida i vändningen från streamern och gå tillbaka mot djupet.

 

- Såg du grisöringen, ropar jag till Strömblad, med puls på 300.

 

- Nej, svarar han.

 

Jag kastar ut flugan under tiden vår konversation pågår... Och öringen tar direkt!

Spöt spänns i en jäkla båge. Jag ser att det inte går att följa efter längs strandkanten. Så jag hoppas den ska stanna i poolen.

 

Den står still i några sekunder, sedan bär det av nerför. Jag spänner emot i hopp om att få kvar den i poolen. Men icke. Linan går av.

 

Tårögd ser jag att tafsen är gnagd på två ställen precis ovanför linbrottet. Jäkla otur - då flugans krok sitter en bit ner på denna streamer, vilket hjälpt mig få många större gäddor även på flugfiske. Nu kunde jag konstatera att även öring har vassa tänder. Åh, nej!

 

Luften går ut och vi går sakta vidare nedåt. Scorer springer före. Jag och Strömblad kommer på att vi idag ju ska äta fisk... Vi bestämmer oss för att ta några mindre harrar. Lättare sagt än gjort! Till sist har vi varsin fiskepinne klar. Tveksamt om det räcker. Plockar dock en alldeles perfekt öring nedanför tältet och måltiden är räddad!

 

Jag rensar fisken. Scorer slår in fisken tillsammans med vin och kryddor i ett foliepaket och lägger vid den eld han redan gjort. Lite potatismos och romsås till detta och måltiden är ett kalas. Dunken vin försvinner i rasande takt och fiskehistorierna blir fler och vildare. Detta under bar himmel och framför en brasa på tjärstubbe. Strömblads lämmelkaffe är grymt!

Fiske när det är som bäst!

Dagen efter påstår SMHI att det ska regna hela dagen. Vi planerar att gå tillbaka till bilen. Det har regnat när vi vaknar, men avtar just då. Vi äter frukost i tältet. Då slutar regnet och vi kan packa ihop och vandra tillbaka utan en regndroppe!

 

Prognosen är dock att regnet ska komma och gå även sista natten och dagen. Vi bestämmer oss för att ta in på STF:s högfjällshotell Skarvruet i Tänndalen.

 

Vi får fantastiskt fina rum för 300 kr per person. Dessutom kan vi ta en bastu och känner oss både rena och fräscha inför kvällens fiske. Dessutom väl utfodrade efter att ha tryckt i oss varsin kebabtallrik i byn...

 

Efter en längre promenad kommer vi fram till de strömmar vi vill pröva. Vi möts av fina vak på selet. Första utlägget får jag en harr på 7-8 hekto. Kul start!

 

Lite högre upp smyger jag fram på en lite hårdare strömkant. Sätter mig tio meter ifrån och lägger ut en nattsländeimitation. Då ser jag en rejäl öringe "head and tail"-ta min fluga. Gissar på strax över kilot!

 

Denna bestämmer sig direkt för att sticka nedströms. Här går bra att följa med och jag känner mig hoppfull och höjer spöt allt jag kan för att inte fastna i några stenar.

 

Då lossnar öringen... Denna gång är det flugan som tappat fästet. Suck!

 

Vi fiskar av denna ström nedåt. Scorer kör streamer efter öring. Vi ser snart en härlig spöböj!

Öringen trycker vågen strax under kilosgränsen och blir finast fisk denna kväll. Känslan är att här finns riktigt fina öringar. Det gäller att träffa rätt!

 

Efter en skön natts sömn på Skarvruet käkas en stabil frukost. Efter detta testar vi en specialsträcka som vi fått tillgång till i veckan innan. Det är ett otroligt vackert vatten.

 

För mig och Strömblad går det segt. Jag får dem inte ens att stiga. Scorer stripar nattsländor så öringarna omöjligt kan låta bli att ta. Snart få han på en fin bit!

 

Efter en tuff drill tvingas till sist öringen kapitulera och låta sig håvas!

 

Denna öring pressar vågen över kilossträcket och vi har nu två olika arter över kilot på resan. Härligt!

 

Efter en fläskpannkakslunch lossnar det även för en tjurig fiskare som mig. Jag får några öringar och faktiskt även några harrar i skiftande storlek. Ingen når kilot. Men att smyga på vakande fiskar som vakar på relativt grunt och klart vatten är underbart!

 

Vi tvingas bryta vi kl 16, när fisket nästan känns som bäst. Tyvärr kallar jobbet för en av oss. Samtidigt är det skönt att köra bil i piggt tillstånd...

 

Det blev en jäkligt trevlig fisketur med skapligt fiske och gott sällskap. Tack för det grabbar!

Flugfiske juni 2014

 

Tännäsfjällen

 

Efter ett trevligt, men inte särskilt fiskrikt, första dygn i Mittån styrdes fiskekosan västerut mot Tännäsfjällen. På uppmaning av vår vägvisare Strömblad vill jag inte närmare berätta exakt vart vi var.

 

Första stället vi pröva gav fisk direkt! Santi drilla in två 40 centimeters harrar innan jag sett ett vak. Sedan började jag fånga fisk i parti och minut. Underbart! Vad som var ännu mer underbart var att fiskarna växte ju mer jag fiskade! Först var det 35 cm. Sedan 40. Och 43...

 

Jag var inne i ett riktigt stim... Drog fisk på fisk. Nästan så man skämdes. Särskilt som Strömblad ovan drabbats av någon sorts förbannelse och kamma noll.

 

Toppade med en vacker åttahektos harr på 45 centimeter och resans första "godkända" fisk var ett faktum!

 

En stund senare lyckades även Strömblad spräcka nollan med en harr och glädjen gick inte att ta miste på! Vi firade med att luncha i oss varsin pizza!

 

Därefter förflyttade vi oss allt längre ut i vildmarken. Mot kvällen gick vi längs älven i sällskap av en box rosé. Vi såg några riktigt fina vak på en blank nacke under en mycket kort kläckning.

 

Strömblad fick äran. Men fisken lät sig inte luras. Jag fick också chansen. Fick på den. Trodde jag... Men det var en liten harr - som knappast hade skapat tidigare svallvågor.

 

Snart tog regnet vid och fiskarnas vak - ja all aktivitet - dog. All aktivitet utom boxen då. Men även den tog slut. Vi vandrade långsamt tillbaka till campen och började med en campfire. Kanske tog eldledare Santi i allt för mycket... Ett tag liknade det mest en majbrasa. Tur vi inte skulle demonstrera dagen efter...

 

På morgonen bestämde vi oss för att pröva fisket en bit nedströms. En koll på Google Maps fick mig att föreslå ett ställe. Väl där var det en jäkla fart i strömmen. Vi vandrade sakta uppströms. Till sist nådde vi en lugnare bit av ån på kanske 150 meter. Där vakade det lite överallt. Rena drömmen!

 

Strömblad gick lite uppströms. Där lossnade det verkligen för honom. Han drog harr på harr. Ända upp till åtta hekto.

 

 

Santi klev upp till utloppet i selet och fick även han några bjässar. Två var visst över kilot. Grymt!

 

Fisket var makalöst för grabbarna. Samtidigt var platsen fantastiskt vacker. Plötsligt fick vi även besök av några renar.

 

För egen del vadade jag över ån vid nacken. Ovanför mig vakade riktigt många fina harrar och varje fisk steg för att ta. De flesta var över 40 cm. Ibland hoppade två(!) harrar exakt samtidigt efter flugan. Jag vet inte hur många harr över 45 centimeter jag fångade.

 

Fisket var sannerligen magiskt! Jag fick två harrar över 50 centimeter som väl passerade kilot. Jag hade även en ännu större harr runt 1,3 kilo indrillad och redo att lossas innan den oväntat lossnade. Surt! Men samtidigt var lyckan ändå närmast total.

 

Totalt fångade tre gringos förmodligen hundra harrar på dessa 150 meter. Nej, oroa er icke för kaggfiskare. Samtliga sattes varsamt tillbaka. No kill denna helg. Leende kunde vi lämna Tännäsfjällen och vi kommer förmodligen alla tre längta tillbaka - och spara denna resa bland våra bästa fiskeminnen.

 

Tack grabbar!

 

Är ni intresserade av att fiska i Tännäsfjällen? Fiskekort och information finns på:

www.tannasfiskecentrum.se

 

Nej, jag kommer inte avslöja var vi fiskat! :)

 

 

 

Välkomna!

 

Denna sida är gjord för att inspirera andra att fiska. Här finns tips och galenskaper. Ta allt med en nypa salt!

Om ni har frågor eller funderingar, kontakta mig på:

 

admin@superpuppan.se

 

// Superpuppan

 

 

 

 

Antal besökare:

267 364

 

2017-11-18

 

 

Personbästa »