Superpuppan

      - Gone Fishing

Flugfiske juli 2014


Tavvaetno


Klinsman och Regnbågskungen ville i vintras göra ett försök på grisharrarnas Tavvaetno. Vi sökte och tilldelades kvoterat fiske i denna Sandåslandets pärla. Vi lämnade Arlanda klockan tio och fiskade i jokken fem timmar senare med tält uppe. Tältet placerades i en dunge, med ojämnt underlag, av rädsla för solen. Blir bastu direkt i ett tält med sol.




Fisket var inte riktigt på topp med 30 grader och sol. Vattentemperaturen var långt över önskvärd och de flesta sländor hade sannolikt kläckt klart under den värmebölja som pågått under veckan innan ankomst.


Trots detta lyckades vi alla fånga några harrar över sju hekto. Jag lyckades även dra någon kilosharr. Inte så pjåkigt! Jag fick med en harrdrill på film också.





Klinsman hade turen med en fotograf i närheten när han fick en lite bättre så kallad "Lady of the Stream".







Dagen efter valde vi att göra en kortare strapats uppströms. Jag gick något högre än kamraterna och drog snabbt ett tiotal småttingar i en ström. Högst upp i strömmen hittade jag ett "fönster" där strömmen delade sig.


Placerade ut en superpuppa i storlek 18 och flugan hann drifta i tio centimeter innan det sa glufs och resans andra kilosharr gav sig till känna!


Blev en härlig drill där jag fick tillfälle att både fota och väga denna vackra fisk innan jag släppte tillbaka den till friheten.



Efter detta vandrade jag ännu lite uppströms. Vi hade tidigare passerat ett tält och nu mötte jag ägarna. Det visade sig vara bröderna Eldebrink.


För er som inte känner till dem så är Anders Eldebrink, hockeylaget Södertälje Sportklubbs allra största hjälte. Tröja nummer 2 hänger i taket i Templet(Axa sports center, för de oinvigda). Detta efter att bland annat Anders var med och spelade hem SSKs sjunde SM-guld 1985. Det året tilldelades han guldpucken som Sveriges bästa hockeyspelare. 1987 vann han VM-guld.


Brodern Kent vann OS-brons i spjut 1984. Vilka legender att träffa på mitt ute i nowhere. Jag hälsade och drog med de till Klinsman och Regnbågskungen.


Till saken hör att jag i princip nästa aldrig missar en SSK-match på webbsändningarna och flera gånger per år åker ner 20 mil och ser mitt kära SSK på plats. Grabbarna är inte sämre... Båda har säsongsbiljetter och ser alla matcher på plats.


Jag vet inte hur jag ska förklara Regnbågskungens minspel när vi möter upp dem 50 meter nedströms... Minspelet var en trestegsraket.


Jag känner igen honom.

Det ser ut som Anders Eldebrink.

Det ÄR Anders Eldebrink!


Då stod ögonen rakt ut och grabbarna var svårt starstrucked! :p


Brorsan Kent tog gärna en bild för att föreviga detta osannolika möte.





Bröderna hade haft hyfsat fiske och fått några harrar över kilot uppströms. I näven håller förresten Anders en harr i åttahektosklassen. Dessutom hade han en av Tavvaetnos ovanliga öringar liggandes bredvid. Detta iklädd Simmsvadare och både väst och hatt i läder. Fiska kan de också...


Vi gick sedan tillbaka mot tältet i regn. Ett regn som höll i sig i många timmar. Detta gjorde inte så mycket. Vi ville alla fira mötet och slog till resans enda riktiga "tältparty" under ledning av DJ Klins!

Under denna kväll sprangs det in och ut ur tältet. Även lite badande hanns med. Det gjorde nog gott då vi svettats som grisar i den tropiska värme som var. Naturligtvis tackade myggen och tog med glädje emot våra allt för nakna kroppar. Särskilt DJ Klins bjöd frikostigt!




Orsaken till att vi valde Tavvaetno var att Smyg-Erik varit där och haft makalöst fiske. Han hade fångat många harr över 1,5 kilo. Vi funderade om vi låg på fel ställe. Vi hade placerat oss en tredjedel nedströms på den kvoterade sträckan.


Jag gjorde ett försök att vandra upp till de absolut översta delarna nedanför Ittejokks inflöde. Även där var det stendött på vak. Men det såg vackert ut även där. Här kommer en bild från snurrpartierna i det kvoterade områdets översta del.




Men det blev inte mycket till fiske. Jag gick efter någon timme utan kilosfiskar tillbaka till vårt tält. Fisket var lika illa där. Men fisk fanns. Det bevisade i alla fall Klinsman som tog några fina harrar nära kilot.



Även Regnbågskungen fick en hel del fisk strax under kilot. Han var även bra på att fiska tjecknymf. Vad gör man när det inte vakar?


Ett tag var jag och Regnbågskungen med om ett spentfall av dagsländor. Det vill säga att dagsländorna hade fullbordat livscykeln, parat sig och lagt ägg och därefter föll döda ner i vattnet. Det var hundratals sländor på ytan i ungefär 30 minuter. Sjukt vad det vakade då! Fisk fanns i alla fall...


Vädret var fruktansvärt varmt. Oftast hittades grabbarna i positionen på bilden nedanför i jakten på svalka...



Efter många dagar värmebölja kom till sist plåtfågeln och hämtade oss för att resa mot nya fiskevatten. Detta lockade otroligt!



Ska vi sumera Tavvaetno så vill jag påstå att det inte gör sig rättvisa i 23-24 grader...

Max 15 hade varit ok. Våra drömmar om harrar över 1,5 kilo gick i kras. Något pers var aldrig nära. Faktum är att jag enbart vägde en av mina fångade fiskar. Det säger allt.


Däremot finns potentialen. Otvivelaktigt! Jag åker gärna tillbaka under andra omständigheter. Det är förtrollande vackert!


© 2010 • Privacy Policy • Terms Of Use


Välkomna!


Denna sida är gjord för att inspirera andra att fiska. Här finns tips och galna historier. Som alltid inom fiske får ni ta allt med en nypa salt!

Om ni har frågor eller funderingar, kontakta mig gärna via mail på:


admin@superpuppan.se


// Superpuppan