Flugfiske sommaren 2005
Fluga i Leavasjokk
Året 2004 riktade jag och vapendragare Klinsman våra blickar mot Leavasjokk. Flera var de som tipsade om en uppgång för området. Denna gång valde vi att vandra in till fjällen efter en bussresa mellan flyg och Årosjåkk. En vandring på minst två mil där Klinsman fick vätskebrist efter två kilometers stadig stigning. Kanske drev vi på för hårt i fiskeivern?
På kalfjället mellan dalarna ligger ett par jättesmå sjöar. Givetvis stannade vi för paus. Klart att det skulle börja vaka! Jag satte kvickt ihop flugspöt och veva in fem små, små rödingar. Vi gick vidare..
Framme vid nästa sjö slog vi läger för natten. Men lite kvällsfiske blev det. Fick ännu fler 1-2 hektos rödingar. Men jag hade även på ett lokomotiv som lossna efter en 2o meters rush. Vid middagstid nådde vi fram till basecamp.
På en ås satte vi upp tälten bredvid ett lugnvatten vi snabbt döpte om till homepool. Fisket på kvällen gick lite sisådär. Vi fick istället njuta av att vandringen var över samt att vyerna var storslagna.
Men dagen efter skulle fiskelyckan vända. Först besökte vi en sjö och jag fick syn på en röding som simmade runt i en pöl med ett djup av 30 centimeter. Prickskytte med nattslända. Snabba stripande drag framför rödingen. Boom, där satt 39 centimeter röding på kroken. Mungiporna pekade genast uppåt.
Kvällen efter hittade vi ett lugnvatten nerströms. Underbart med flera vak (var väldigt få denna vecka). Kastkanonen kom igång och en härlig röding på 44 centimeter landades efter stökig kamp.
När vaken ebbat ut tände vi en brasa för att invänta en ny huggperiod. Den kom aldrig. Men nog var det mysigt!
Dagarna rullade på och både jag och Klinsman fångade flera rödingar runt 40 centimeter. Ryktet om Leavas talade om stora öringar och stora harrar. En massa folk skulle också vara där. Så sa ryktet. Vi träffade på två andra sällskap under veckan.
Först tre svenskar som bodde i en Tentipi och bjöd hungriga gäster på massor av jordnötter. Mums! Dessutom träffade vi fyra finnar som vi kunde imponera på genom lite bjudning. Inte lätt att imponera på finnar, men...
..en baginbox intryckt i bakfickan på fiskevästen. Jojo..
Våra vanligaste gäster var annars myggen. Surr!
En dag breddades oväntat fisket. Vips satt en fyrahektos harr på kroken. Va, finns de där, på övre delen av Leavas? Jorå. Senare hittades en liten ström med blygsamma vak. Hm. Hugg direkt. Tungt. Och harr på kilot kom upp.
Dyngfet sak på nära 50 centimeter. Direkt efter tog jag brorsan hans som även han fick gå tillbaka. Sen var det dött. Utom för Klinsman som raskt drog två åttahektosharr.
Först dagen efter fick vi en liten öring på tre hekto i Homepool. Perfekt att slänga på redan tänd grill som sällskap åt en rödinghalva. Andra halvan åt vi upp som soppa i tältet kvällen innan.
Sista fiskedagen dominerade homepool. Nappet kom hårt och bestämt på en svart zonker i inloppsströmmen. Resans största röding var ett faktum. Strax under kilot med sina 46 centimeter.
Sedan väntade en lång och tråkig vandring tillbaka. Vips saknade vi helikoptrarna som då och då surrat runt oss i Leavasdalen.
Sammanfattningsvis en kul resa med hyfsat fiske. Ingen drömfisk, men väl harr över kilot och röding nära kilot. Vädret var inte riktigt bra och sällan fick vi se vak. Åker gärna tillbaka. Med helikopter!
